Fortsätt till huvudinnehåll

More complicated


I feel more complicated, than the world. Even if I know, that is impossible. 

But that is the feeling, following me, everywhere I go.

It makes it easy to understand, and explain everything else, that isn´t me.

Simpler in a way. Because I can´t really get a complete picture of myself.

Not without a lot of contradictions. I´m a lot more than my own opposite allows me to be.

Like I am made of all the pieces to more than a million different puzzles.

That needs to become only one picture.

Can only give crumbs when I try to explain myself. 

In every argument have to make a choice, about which belief I will give room to, this time.

Because I believe in contradictions. In both helping and forcing, people to evolve. 

All the time, I must feel, what is right, this one time

Knowing that I would trap myself if I choose to be only one version, of all my living possibilities. 

More like all the worlds water, than one single statue of stone.

Changing faster than every breath I take. Live as if I am more, than one single truth. 

Have no way of truly expressing more than one perspective at a

time, even if they all exist, parallel to each other, within me.

Believe in many different truths, about the world. Describing just one,

tend to make it next to impossible to present another, as a parallel truth.

Too much goes against, what I already tried to explain. Unfinished must ideas be presented, if more than one idea truly gets time, in communication, from myself.

Can´t really argue against myself, when I talk, without seeming mad.

Sometimes, I believe in both opposite extremes, without really liking, the middle ground, others walk.

Everything must be judged, on a case-to-case basis. Seems impossible to see all parts of my inner equations, that makes my decisions.

Because even I, can´t see the whole picture, of what is me. Forget parts of myself, all the time. Impossible to remember, what isn´t related, to my own now.

Maybe I just can´t see, all the worlds’ depths, as well as my own. And

that is the reason, why I feel more complicated than our world.


By: Fatima Drott

Läs mer på min hemsida:

https://fatimadrott.weebly.com/

Populära inlägg i den här bloggen

Skrivövning: Känslor

   Nedladdningsbar PDF för utskrift Ta fram det här till övningen: papper pennor suddgummin Övning: Steg 1:  Skriv ner så många olika känslor du kan komma på. Till exempel: glad, arg, ledsen. Steg 2:   Skriv sedan om de olika känslorna: Hur känns känslan i kroppen? Vad får dig att känna den känslan? Vad brukar du göra när du känner känslan?

Skrivövning: Likt och olikt

   Nedladdningsbar PDF för utskrift Ta fram det här till övningen: Två saker, som du har nära dig. T.ex. en mugg, ballong, blomkruka, byxknapp m.m. papper pennor suddgummin Övning: Steg 1:  Titta på de två sakerna du valt ut. Steg 2:  Skriv ner allt du kan komma på som gör att de två sakerna liknar varandra. Om du till exempel har valt en mugg och en ballong,  så kan du skriva: Det går att ha vatten i båda. Man använder munnen till båda. Jag kan ha dem i handen. Man kan ha dem på kalas Båda kan lätt gå sönder …och så vidare… Steg 3:   Skriv ner allt som du kan komma på som gör att de två sakerna är olika. Till exempel: En är av porslin, den andra av gummi. En är röd, den andra är svart. En är hård, den andra mjuk. Man kan dricka kaffe ur en mugg, men inte ur en ballong. En ballong kan flyga, men det kan inte en mugg. …och så vidare… Steg 4.  Läs igenom det du har skrivit.  Steg 5:  Välj ut tre ord från alla likheter och olikheter.  Steg...

Sorgedikter

 Förlorad framtid Sörjer en förlorad framtid. Möjligheter som aldrig kommer se morgondagens ljus. Det är våra forna drömmar som dött. Själva är vi kvar. Vi har bara gett upp. All mening har försvunnit.           Vad jag förr kunde ha sagt lever som isspjut i mina lungor. Kalla ord når stundtals upp genom min strupe. Tyst viskar jag att ”världen skulle vara bättre utan oss, och vårt kalla hat”.           Smaken är som bränt kött i munnen. Tvingar mig själv att svälja, andas och se vad vi gjort av världen. Ensamheten vi tvingar varandra till. Oron som vi gett liv i vinden. Kan du ens minnas vad en sann vän ska vara?           För det kan inte vara vad vi har nu. Inte när mitt självhat vill dra ner dig till avgrundens djup och kväva dig med aska från helvetets aktiva vulkaner. Till och med mina tankar luktar brända, opåverkat av kylan som ständigt försöker dränka mina andningsvägar.    ...