Fortsätt till huvudinnehåll

Orda-grupper


Kreativt skrivande för personer med intellektuell funktionsnedsättning

Orda är ett projekt som handlar om skrivande.
Tycker du om att skriva?
Är du nyfiken på att skriva eller vill utveckla ditt skrivande?
Vill du berätta om ditt liv för andra?
Då kan du också börja Orda!


Vi har grupper i:

Uppsala
2 grupper
018-19 46 13

Östhammar (Drama&Musik daglig verksamhet)


Har du startat en Orda-grupp och vill komma i kontakt med andra? Hör av dig!

Vill du starta en Orda-grupp? 




Populära inlägg i den här bloggen

Dikter

Fall från Parnassen En diktare allt från sin bostadsort skulle dikta så vackert och bikta sig stort men hade Stendhals så bara gav hals och sikta i backen som kossans lort. ________________________________ Stendhals syndrom: en inofficiell psykisk störning där man mår illa av skönhet eller ofrivilligt undviker den. Uppkallad efter den franska författaren Stendhal, som fick hjärtklappning och svimningskänslor bland de berömda kulturminnena i Florens. Een lijten Moral  = Kaka hwar uthi omhandlas huru man icke böör nickja til / wtan fast meer sigh städse Waken hålla Är man inte städse vaken – bäst man inte räds va naken när mark beträds där barken skräds och själen inte kläds om baken. Hänsyn till realiteter "Det ena du vill, det andra du skall" sa man förr (gärna till döttrar), och det var illa nog. Men vad som förr gällde de små sammanhangen gäller nu hela världen. Det ena vi vet, det andra vi gör och så kan det bli tills vi alla dör. Och dessa mentala ändalykter torkas med vu...

Skrivövning: Känslor

   Nedladdningsbar PDF för utskrift Ta fram det här till övningen: papper pennor suddgummin Övning: Steg 1:  Skriv ner så många olika känslor du kan komma på. Till exempel: glad, arg, ledsen. Steg 2:   Skriv sedan om de olika känslorna: Hur känns känslan i kroppen? Vad får dig att känna den känslan? Vad brukar du göra när du känner känslan?

Sorgedikter

 Förlorad framtid Sörjer en förlorad framtid. Möjligheter som aldrig kommer se morgondagens ljus. Det är våra forna drömmar som dött. Själva är vi kvar. Vi har bara gett upp. All mening har försvunnit.           Vad jag förr kunde ha sagt lever som isspjut i mina lungor. Kalla ord når stundtals upp genom min strupe. Tyst viskar jag att ”världen skulle vara bättre utan oss, och vårt kalla hat”.           Smaken är som bränt kött i munnen. Tvingar mig själv att svälja, andas och se vad vi gjort av världen. Ensamheten vi tvingar varandra till. Oron som vi gett liv i vinden. Kan du ens minnas vad en sann vän ska vara?           För det kan inte vara vad vi har nu. Inte när mitt självhat vill dra ner dig till avgrundens djup och kväva dig med aska från helvetets aktiva vulkaner. Till och med mina tankar luktar brända, opåverkat av kylan som ständigt försöker dränka mina andningsvägar.    ...