Visst vet jag om att du fanns. I början jag minns lilla jag, såg upp till dig en längre tid än jag trodde. Du ser, du såg mig. För varje möte lärde mina vanor att du och jag bands ihop. Många möten vi haft och mer blir det. Du tar hand om mig som ett skadesjukt djur. Tankar försöker läsa av. Att fly. Vara på vakt. Du finns inte tillgänglig nu. Jag vill ha en gemensam tro på oss tillsammans. Mycket jobb men det är väl valt. Eftertänksamhet som blir större från båda hållen. Kram till dig, följ mig på vägen. Mjukt bindande natur med grenar, gräs. Nya möjligheter att vandra i, hand i hand.