Ordas blogg

Halvimprovisation bundet efter Löwenhjelm¹, utan jämförelser i övrigt Är nu texten granska klar, korreklar, redaklar, allt med vank och brister. Ingen ordmagi mig slått, ingen spiration jag fått. Sporreklar, till leda klar. Jag är pank och bister. Säg, var hålls min lilla röst, hesa röst, i mitt bröst till gammal gisten cister²? Hjärtat hårt förstoppat, säg; lavemang, det gives ej? Harv och trösk mer än tröst kräver Karlssons klister. Tusen ord ser ner på mig. Välja – nej, kan jag ej, torr som en filister³. Och om inte in jag nått når jag inte ut. Så blott lurendrej, pepparsprej och en vind sinister. * * * Det blir öken där jag går. Inga spår där andra sår lilja, ros och plister. Skapa är så himla ballt. Vända ut och in på allt: hjärtesår blir torra tår och lumpna knep och lister. _______________________________ ¹ http://runeberg.org/lhdikter/0140.html ² Ett lutinstrument som bland annat Bellman kompade sig själv på ³ bracka, kälkborgare, inskränkt småborgerlig person Text: P.K. Wensth...

Man har börjat upptäcka att historien inte alltid går från vår tid och bakåt. Till exempel att de gravlagda kämparna i Hågahögen utanför Uppsala och i en av de rikaste gravarna i Birka, från bronsåldern respektive vikingatiden, var kvinnor. Härdade högbon på Håga var föga hågad att våga i hög med sitt svärd så nån högfärdig lärd hennes kön kunde sätta i fråga. Men hövitskonan på Birka sa: "låt dem med könen få lirka om allt man är värd vid visdomens härd som viv är att väva och virka". Fast nästan så pantat i pallet som karlfolk är kvinnfolk i fallet där sända på färd av illdon förtärd sin nästa är coolaste kallet. Text: P.K. Wensther

  Text och bild: Anonym

Fall från Parnassen En diktare allt från sin bostadsort skulle dikta så vackert och bikta sig stort men hade Stendhals så bara gav hals och sikta i backen som kossans lort. ________________________________ Stendhals syndrom: en inofficiell psykisk störning där man mår illa av skönhet eller ofrivilligt undviker den. Uppkallad efter den franska författaren Stendhal, som fick hjärtklappning och svimningskänslor bland de berömda kulturminnena i Florens. Een lijten Moral  = Kaka hwar uthi omhandlas huru man icke böör nickja til / wtan fast meer sigh städse Waken hålla Är man inte städse vaken – bäst man inte räds va naken när mark beträds där barken skräds och själen inte kläds om baken. Hänsyn till realiteter "Det ena du vill, det andra du skall" sa man förr (gärna till döttrar), och det var illa nog. Men vad som förr gällde de små sammanhangen gäller nu hela världen. Det ena vi vet, det andra vi gör och så kan det bli tills vi alla dör. Och dessa mentala ändalykter torkas med vu...

  Eftersom jag inte själv kom på någon juldikt bad jag min kusin B.R.R. Winther skriva en: Det är kallt i mitt hjärta och kallt på jorden. Men snart blir det varmt och gott, har man spått. Tvåtusen år, och de värmande orden har blandats med giftigt glykolhaltigt spott. Det syntes redan från början tydligt att somliga straffas och andra höjs opp. Allt vi tar för oss har eggar som lydigt skär i den redan försvarslösas kropp. Men strunt i det, förbruka och fira! Med syndafloden får andra lira, vi sitter på läktarn och har det gott. Kärleksbudskap, vad de nu är värda måste ju gälla en själv, är vi lärda – den som man stjäl från förtjänar sin flopp. Text: P. K. Wensther