Ordas blogg

De ber om tystnad, av dem de torterar. Att orden aldrig får måla dem, i negativt ljus. Sanning är relativ, i synnerhet för dem som vill dölja den.        Lever i en värld full med miljarder av perspektiv. Trots det predikas endast en berättelse här. Den är varken din eller min. Utan endast den vi måste hålla oss till, för att inte bli dömda till fängelse. Där det mest positiva är de gråa betongväggarna.        Finns en rädsla i luften. Kvav och svavelaktig, äter den oss inifrån. Ord måste sväljas, för att inte riskera vår frihet. Smakar som jord i munnen. Hör vad de vill pränta in i min hjärna. Samma berättelsepoäng hela tiden. Variationen är ytlig och långt ifrån tillfredsställande. Vill säga något annat. Drunknar i propaganda.        Går inte att hitta ett enda kvarter, utan att känna hur de vill pressa in sin berättelse genom min hals. Blir ständigt kvävd, av detta förtryck. Kan i...

Jag vill få vara mig själv, utan att möta dina dömande blickar. Förväntningar förföljer mig. Ett arv från att ha kunnat spela människa.        Är inte samma typ av varelse som du. Sociala spel, är för mig, en påtvingad lek, för att inte bli utefryst, från alla sammanhang.        Vissa tror att jag var född för denna typ av umgänge. De missar hur all min koncentration är på nuet och dem som är fysiskt närmast. Resten av rummet existerar knappt för mig.        Behöver anstränga mig, för att bli accepterad. För till och med utan förutsättningarna, är jag en social och extrovert individ. Missar nyanser, då de alltid går omärkta förbi.        Ställer till det, mer än jag vill medge. Anser att klarspråk, alltid borde vara absolut. Att vita lögner, är slöseri, på tid och luft. Samtidigt som jag alltför ofta fastnar, med att inte ha rätt ord, utan att bli grym och hänsynslös. ...

Försöker räkna regnets tårar. Till den graden att nummer dränker mig på sekunder, bättre än vattnet som faller från himmelen. Världen är ledsen idag. Känner det med varje droppe, som slår ner på min hy. Likt toner fast i en melodi, smattrar regnet mot allt. Varje droppe en egen not, laddad med minnen, tankar eller känslor.        Förstår inte allt. Hela världens historia vilar i vattnets minne. Berättelser äldre än de första plantorna. En evighet för människor, kan inte mäta sig med existensens totalitet. Vi var aldrig skapade för att stanna. Vi är endast ett uttryck av världens kreativitet. Vi lever på lånad tid.        Människor har ingen verklig makt över världen. Att tro det är en illusion. Då vi förblir endast en idé, formade av var och när vi lever. Likt en simulering lever varje individ och varelse på jorden. Aldrig mer än leksaker, för världens verkliga krafter.        S...

Ser inte vad andra ser. Hör med selektiva öron. Ord som drömmer. Ord som lovprisar. Ord som är. Tittar in i dina ögon och undrar, hur du kan se något, av värde.        Vi är långt ifrån lika. Våra värderingar är som natt och dag. Vad jag har att ge, uppskattas inte i din värld.        Mina färdigheter är skapta för en annan typ av vardag. En hårdare typ, där alla alltid konkurrerar.        Hjälpsamhet är, för mig, ett främmande koncept. Lärt mig att vara ensam. Att ingen kan bry sig om mig. Då alla jag känt, tävlar om rätten att räknas, som mer, än ett kugghjul, i livets maskineri.        Letar efter sanningen, bakom alla snälla ord, då de måste vara falska. Kniven folk håller bakom ryggen, måste existera, även om jag inte kan se den.        Människor är grymma hänsynslösa djur, till och med om de kan spela civiliserade.        V...