Fortsätt till huvudinnehåll

Starting point


If you only could do the most important thing, what would it be? I ask myself that question, all the time.


Because doing more, is almost impossible.

Haven´t got energy to do more, or even all that is necessary.

So, I do what I can and nothing more. Sometimes it’s just one simple

thing. Other times, it evolves to more. But I never know in advance.

Trial and error are my only way forward, in a world that has gotten too

complicated. Need to do more, for the future.

Even if sometimes one hour is making me drown.

Failing is sometimes all I can do, try as I might, to always rise again.

As long as I have breath, it isn´t too late. A whisper under my breath, a reminder, of

the fighter I used to be.

The shining little star, lightening up the unknown world.

Learning life’s lessons, as they came along. Constantly getting more stones to carry.

Experiences both too easy and too difficult, to manage alone.

Stopping me for now, until I manage to regain my feet. Because my life isn´t over, until it is over.

All I need, is to do, what is most important and

everything else, will follow.



By: Fatima Drott
Läs mer på min hemsida:

Populära inlägg i den här bloggen

Skrivövning: En riktigt bra dag

Nedladdningsbar PDF för utskrift Ta fram det här till övningen:  papper pennor suddgummin Övning:  Steg 1. Skriv och berätta om en riktigt bra dag. Det kan vara en dag som du varit med om på riktigt, eller en påhittad dag. Kanske är det en dag du ser fram emot.

Uppvärmningsförslag

  Övningar för att komma igång. Även för att värma upp handen och för att släppa dagens tankar och kunna fokusera på träffens uppgifter. Material att ta fram till övningen:  Papper, penna, tidtagarur/mobil/klocka. Ledaren tar tid. 5 min är en bra tid, men ni kan testa kortare eller längre tid vid olika träffar. Övning 1. Skriv ner det du tänker på. Låt orden bara komma utan att du väljer bort några ord. Kan du inte komma på något att skriva, kan du se dig om i rummet och skriva ner det du ser. tex jag sitter i ett rum, på en stol som är blå osv. Den här övningen är till för att komma igång och behöver inte läsas upp eller bli en färdig text. Övning 2. Låt pennan flöda fritt över pappret. Låt det bli mönster på hela pappret, men försök inte styra din hand. Byt till din andra hand och prova med den oxå. Här blir det mönster istället för text. Kanske vill du skriva en text efteråt inspirerad av det du ser på pappret.

Bortglömd smula

Av: Fatima Drott Smulan på bordet känner sig ensam och bortglömd. För den var en del av ett bröd. En ordentlig limpa, som först blev skärd i bitar. Men det gick fortfarande an, då smulan fortfarande var kopplad till de andra. Vänner och familj som alltid hade funnits där. Värre var den varma brödrosten, där de brändes tillsammans, och blev hårdare av erfarenheten. Smöret som breddes på var lindrande, trots att det var salt. Doften av rostat bröd omgav dem inte länge, innan en tugga försvann. De kunde höra hur vänner och familj maldes sönder av människan. Knaster, kras och åter knaster, ansåg smulan att det lät. Hela sällskapet av familj och vänner försvann på det viset. Själv hade smulan fallit ner. Nu totalt ensam, på den vita bordsskivan. Begrundandes sin existens, och frågan, om det är värt att vara, om det samtidigt betyder, att man är helt bortglömd.