Vid Jesu grav, typ

Tack till den skamligt tystade Sapfo och översättaren Emil Zilliacus för första versens början och Johan Henric Kellgren för andra versens.


Gudars like synes mig den mannen vara,
han, som fått mandat att hela världen klara
enligt order uti Första mosebok
utav en gud som kanske inte var helt klok.

Ädla skuggor, vördade fäder! Vi måste spara:
vårt liv på jorden skulle annars bli en mara
– men inte redan? Spar, det gör blott den
som ej har råd med annat och är ingens vän.

Vi lever som Platons skuggor på grottans vägg,
styrda av gudar runt elden fast gudar själva
i makt, men inte i ansvar och kunskap.

Vilka föll stenen på som rullades undan
från Jesu grav? Vilka vill som Sisyfos
rulla upp den igen, och sen åt sidan?

Vem vill kyssa Midgårdsormen?

Vem vill betala dödens färjkarl
biljetter åt andra men inte sig själv?
Å, en massa…