Törs inte be om hjälp. Känns som att det kommer med dolda kostnader. Förstår aldrig vad folk vill ha från mig.
Ägnat ett helt liv åt att försöka lära mig. Ingen ger mig ärliga svar. Känns som en evig gissningslek. Känns som om jag ses som korkad, bara för att jag inte automatiskt vet. Känns som om jag aldrig räcker till.
Vad vill du ha från mig? Vet att det är mer än inget. Är inte korkad. Du är endast obegriplig, utan klarspråk. Om du nu vet, vad det är? Språket jag försöker hålla mig till, varje dag och sekund.
Borde inte vara svårt, att förstå mig. Trots det tycks vi alltid prata förbi
varandra. Tror inte ens att du lyssnar. Hur annars kan du missta orden jag säger. Budskapet jag nästintill skriker.
Säg vad du vill ha från mig. Missar annars alla signaler, du hävdar dig ha. Inte gjord för att läsa tankar eller förstå dolda betydelser och budskap.
Ignorerar det jag inte förstår. Samtidigt som det hemsöker mina tankar.
Begriper att du vill mer än du säger. Har däremot ingen aning om vad. Behöver mer tid och hjälp, för att förstå.
Begriper att du vill mer än du säger. Har däremot ingen aning om vad. Behöver mer tid och hjälp, för att förstå.
Av: Fatima Drott
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar