torsdag 16 mars 2023

Ack världar och dra åt helvete


Alla lever i sin värld.

Bara jag lever i
– allas.
Utom i min. Vilken skulle det vara?
Efter en halv livstid av skit för att jag är fel
nästan alltid som en blixt från klar himmel
och från oväntat håll
för att jag inte klarar saker som alla andra tror är medfödda
för att jag inte kan oskrivna lagar som alla andra tror är
      medfödda
– kanske det är så enkelt som att jag vill vara elak?


Bara andras världar duger.
Min är obegriplig och ful och intresserar ingen.
Så allt liv måste komma från deras världar
och dessutom måste man lära sig dem för att försöka parera
      litet av slagen.
Som om något av det funkade.
Kanske vinner man förmånen att få leva ett tag bredvid
      människornas värld
men man blir inte insläppt i den
och man förlorar först sig själv och sen orken att göra nånting
      åt det.


Hen är ingen människa.
Hen liknar en människa men är ingen.
Inte ens ett monster utan något ännu lömskare. Kan lura en ett
      tag att hen är en människa.
Sånt kan man ju inte svara för hur man reagerar på.
Märket finns kvar i ens panna.
Bara litet tillsuddat så man kan få vänta litet längre på
      hammarslaget.


Det är inte vårt fel, sa ni.
Men mitt är det fan ta mig inte heller!
Man kan inte mer än slå knut på sig själv precis för jämnan
för att försöka klura ut allt rätt och inte släppa igenom nånting
      som är fel
och gå sönder av stressen
så att man blir ett levande lik för resten av livet
och folkskygg, för tyvärr dör man ju inte av ensamhet i det här
      landet.
Oftast.
Fast framsteg görs ju även i produktionen av olyckliga döda.


Ovanliga insikter i allas villkor?
Dra åt helvete!
Betala priset själv om du tycker det är rimligt.
Rädda mänskligheten från sig själv?
Det får ni göra
som orkar något,
som har barn,
som inte har betingats av så kallade medmänniskor till att få
      hjärtat i halsgropen av varenda minsta kontakt          med en människa.
Men ni har ju viktigare saker för er.


Och som ni själva har visat: det är ju er djurart, inte min.
Och ni har ju gett er fan på att utrota varenda art utom er.

P.K. Wensther

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar