Flickan tittar i spegeln med tomma ögon. Den ständiga dåliga självkänslan och självförtroendet. Den hårda elaka rösten och den ständigt självkritiska flickan.
Hennes spegelbild försvinner och hon ser meddelanden på spegeln som poppar upp.
”Flickan, du ser för mycket på dina misslyckanden, du grottar ner dig för mycket i dem. Lyft upp blicken, med rakare hållning, du har klarat massor”.
Ett nytt meddelande dyker upp i spegeln. ”Till vems fördel är du hård och kritisk mot dig själv? För din skull eller andras? ”Det går inte att uppnå något som är ouppnåeligt, det är omöjligt. Vi människor har olika förmågor och vi klarar av olika saker”.
”Spegeln, självkritiken har alltid funnits i mig, den ständigt låga självkänslan. Jag har klarat många bra saker i mitt liv. Likt många andra har klarat bra saker i deras liv,” säger flickan.
Ett nytt meddelande dyker upp. ”Du har rätt flickan, vi ser allt för mycket på det vi tycker negativt och många har svårt att vara stolta över oss själva. När den självkritiska rösten i våra huvud ständigt talar om för oss att vi inte är bra nog. Vi fastnar för hårt i det. Men vi lyfter aldrig huvudet med rak hållning och ser det positiva och tillåta oss själva att vara stolta över oss själva”.
Meddelanden på spegeln försvinner. Flickan ler och sträcker på sig för en rakare hållning
Text: AQ
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar